lifeofangeliciouz

Nu ska vi diskutera fotbollar. Machosistiska sådana, självdestruktiv så det förslår, buhu tyck synd om mig fotbollar. Såna som gillar att skada sig själva och vägrar inse att ränder aldrig kommer försvinna från en zebra.

Såvida de inte blir något genfel, men de är ju knappast troligt i detta läget. Haha!!

Jag är totalt oförstående på denna front? Är det svaghet som är den felande länken hos mig? Ibland kan man ju fundera.

Fotbollen nådde iallafall sitt Mål, och de är ju fint för såhär i efterhand skulle jag aldrig betta på det oddset om jag så fick mutor. Dom kommer inte kommer ändå inte komma med i Champions Leauge! *ler förnöjt* Och jag är nog mer tacksam att jag slapp undan det stupet iallafall!

Ta hand om mig syndromet, för jag klarar inte mig själv , kan inte stå, gå eller andas utan dig syndromet. Men plzzzzz! Cut the crap! Är man med i leken får man leken tåla, lr hur???

Och uppenbarligen kan fotbollar rulla runt i sin ensamhet, finna sig i att va ensam ute på planen och vägra våga ändring. Samma gamla spår, samma gamla sparkar, samma rullning och lutning på planen. Vägra ändra taktik.

Det säger sig självt, dödsdömt!

Och Barbaplast är dagens nya dockor!! Utan innehåll och badbollar som hjärna, kanske rent av vaccum paketerade sådana!! Och livet blir inte långlivat där inte... Nästan så jag ömkar dom som fastnat i tiden. Barbaplast dockor!! Och i detta fall, en specifik sådan. Tom och innehållslös!!