lifeofangeliciouz

Det känns som att sörja, inte bara som om ja förlorat ett slag, utan en väldigt nära vän, känns som när någon nära går bort. Så ont gör det. Som om man bara vill slita ut hjärtat för att slippa känna.

 

Känns det igen ? Ja allt för många gånger har jag sagt det, utan egentlig mening, men de här gör ont. Ondare än de med D historien. Melissa Horn går på repeat och jag  försöker verkligen att inte gråta. Stänga av , de är de bästa nu. Stänga av helt så förlåt mig alla mina kära om ja är dålig på att höra av mig just nu.

 

Tårarna bränner bakom ögonlocken när ja ska sova, ja gråter när jag vaknar, jag gråter i tid och otid. Jag behöver tiden att läka. Konstant svullna ögon och det känns som jag ska brista, gå mitt itu när som. Som att förlora någon som dött , som att första riktiga kärleken gått i kras, allt på samma gång.

 

Jag sörjer , ja kommer repa mig, ja kommer resa mig, men det kommer aldrig mer bli detsamma. Jag kommer lära mig leva med smärtan, ja kommer lära mig leva med saknaden, tomheten är de svåraste att hantera.

 

Men de kommer, de får ta den tid de tar bara.

 

Jag kommer sakna, mindre och mindre, känna mindre o mindre. Men de kommer ta tid.