Nervvrak

Yes I am! Första natten, ensam, bara jag massa konstiga fulla människor, sovande människor, multi med pappersarbete och lite städning! In och utcheckning, lägga på notor och allt sånt, de ekar och snurrar i mitt huvud, räkna bongar!

Allt snurrar som sagt, som ett enda virrvarr och  ja är redan nu grymt förvirrad. Osäker på att jag kan klara det trots att jag VET att jag är damned good i de jag tar mig an.

Mkt förvirrande känsla.

Ja drömde om det inatt! FFS! This is my chance! Och för mig känns det livavgörande. Samma känsla som att stå på scen lr sjunga offentligt.Jag kan sjunga , de låter inte illa.. Men scenskräcken. Benen som viker sig, illamående klumpen som sitter i halsen... Ångesten ökar och jag känner mitt eget hjärta slå i öronen och blodet rusa allt snabbare i mina vener.

Precis så känns det! Men ändå... What the hell, jag KAN ju! D är mkt att komma ihåg men de sätter sig ju, eftersom! Bara andas, kom ihåg och ta d lugnt. Nada problemo!

På tala om nada... språk! Dannelito ditt tjukkisas... Kan du komma med mina böcker lr?! FFS!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0